Vallentunasjöns miljömässiga tillstånd 2024
Olle Wahlberg
Den här översikten bygger på erfarenheter från Vallentunasjöns reningsprojekt 2002–2024.
Ansvariga för restaureringsarbetet är Vallentuna kommun, Täby kommun och Vallentunasjöns fiskevårdsområdesförening (VFOF).
Sjöns miljömässiga tillstånd 2024
Det går att bada i sjön. Algblomningar är sällsynta. Som badsjö har Vallentunasjön ett oförtjänt dåligt rykte pga det förhållandevis ringa siktdjupet. Detta har varit 60 – 70 cm under våren och sommaren och är i slutet av augusti 50 cm. Man kan jämföra badvattenkvaliteten med andra svenska sjöar här.
Orsaken till tidigare problem är framför allt mycket omfattande avloppsutsläpp från närliggande samhällen under 1900-talet. Detta har bl.a. medfört en hög halt av fosfor, vilket gynnar växtalgerna, vilka i sin tur gjort vattnet grumligt.
Fortfarande sker årligen minst ett större orenat utsläpp direkt ut i Vallentunasjön från 20 000 människor i Vallentunas centrala delar. Detta tillför stora mängder fosfor, men även små mångder E. coli m.fl. bakterier till sjön. Det senare kan leda till att kommunen avråder från bad under några dagar efter incidenten.
Framför allt sker utsläppen från huvudavloppsledningen nära Arkels tingstad. Avloppet svämmar över (bräddas) vid kraftigt regn, eftersom avloppssystemet och dagvattensystemet är hopbyggt och inte dimensionerat för att ta emot så mycket vatten. Detta är ett ekonomiskt problem. Det är kostsamt att bygga en uppsamlingsdamm, så att bräddningsvattnet kan sparas och senare pumpas i väg till Käppala reningsverk, för att inte tala om kostnaderna för att separera systemen.
Flera metoder har använts för att ta bort överskottet av fosfor i sjön. Huvudmetoden för rening är utfiskning av vitfisk i sjön. En enda större bräddning tillför dock lika mycket fosfor som ungefär ett års utfiskning minskar mängden fosfor.
Detta innebär att reningsarbetet behöver fortsätta tills bräddningarna upphör.
Sjöns biologiska balans är dock märkbart förbättrad genom reningsprojektet, vilket syns såväl vid provtagningar som på konditionen på fisken vi får upp, framför allt gäddan. Även mängden vattenlevande växtarter har ökat, vilka är bra för sjön genom att de binder bottensedimentet.
Åtgärder 2024